Bakslag och besvikelser

Förrförra veckan backade vi i utveckling vad gäller skvallerträning. Jag hade föräldrarna på besök och var ouppmärksam, betedde mig väl inte som vanligt helt enkelt och Gaia tog tillfället i akt och gjorde en himla massa utfall. Och jag som sjungit mjukostens lov och allt!

Utöver hunderiet är mitt stora intresse kampsport. Det involverar flera tålamodsprövande element: smärta, bristande kroppskännedom, moment som är svåra såväl tekniskt som styrkemässigt och så vidare. En gång blev en träningskompis till mig oerhört frustrerad, låste sig helt och svor halvhögt. Då gav vår coach oss ett fantastiskt bra tips som går att tillämpa på, ja, hela livet faktiskt:

”Lägg inte din energi på att bli besviken – fokusera på vad du kan göra bättre istället”.

Så jag plockade fram den där uppmaningen igen, fortsatte att skvallerträna, att behålla lugnet och inte låta en ”dålig stämning” ligga kvar i luften efter att Gaia gjort ett utfall. Och den här veckan har det gått väldigt mycket bättre. Inte ett enda utfall hittills, faktiskt. 

Låser man sig och fokuserar på det dåliga som händer – eller som kan hända – tenderar detta att bli självuppfyllande. Ibland är det svårt att praktiskt tillämpa en positiv inställning: jag vågar helt enkelt inte ha kopplet slappt hängande om Gaia och jag möter en svart hund modell större. Men vad jag kan göra är att väga upp det kortade kopplet med en självsäker kroppshållning, att andas lugnt och försöka att inte ”göra en affär” av mötet.

Så är det ju himla mycket roligare också, att tänka på vad som kan bli bättre istället för att slå sig för pannan med negativa tankar om vilken dålig hundförare man är.