Diskbänksrealism och mattjuv

Gaia har börjat stjäla mat som ligger framme på diskbänken. Jag måste erkänna att hennes tilltag mest roar mig - jag älskar när hon är pigg och orkar hitta på bus! Det är bara det att jag inte har vant mig vid att börja tänka på att lägga undan saker. Förra veckan satte hon i sig en halv limpa av det bröd jag bakat. Det sade liksom bara "swosch" och så var det borta.

Igår hade jag lagt fisk på tining och åkte iväg för att göra ärenden. Hade lite dåligt samvete över att Gaias middag skulle bli försenad eftersom jag klantat mig och inte tinat maten på morgonen, men när jag kom hem hade en viss person försett sig själv. Matskålen var tom och fisken borta. På samma sätt har köttben som stått i en bunke längst in vid väggen mystiskt försvunnit. Även blodpudding som skulle torkas har avlägsnats från plåten innan den hunnit in i ugnen. Bra hund reder sig själv, som det heter.



Det-där-att-jag-stjäl-mat-är-elakt-förtal-blicken