Knappast barnsäkrad

Vi mötte två barn i skogen. Tjejbästisar. Nio år. De berättade allt om sitt liv och ställde tusen frågor om hundar.

Gaia var helt ointresserad av dem.
Åt harbajs.
Kräktes och försökte äta upp sitt eget kräks.
Attackerade kvarglömda vantar i en buske.

Tjejerna vinkade hej då. Kom springande tillbaka med ett "får vi gå ut med din hund ibland?"

Skar hjärtat itu att behöva säga nej.

Hund på restaurang

Igår hälsade min svägerska på och vi var sugna på att äta ute - men vad göra med vovvis? Jag hade läst att hundar får följa med till Hemma hos Kaj som är en himla trevlig restaurang i Sjöstan, ringde och dubbelkollade och mycket riktigt - även fyrbent sällskap var välkommet. Så vi drog dit alla tre och Gaia uppförde sig faktiskt och verkade tycka det var ganska trevligt att gnaga på tuggben och titta på folk. Tror det får bli ett vårprojekt att besöka lite olika restauranger som tar emot hundar, det underlättar onekligen mina försök att ha ett socialt liv utöver min egen träning och umgänget med Gaia. Tar ni med er hunden ut och käkar ibland?

Köttben

Skit också. Kursen i personspår hann bli full. Det var ju himla typiskt.

När jag var och shoppade mat till Gaia senast passade jag på att köpa köttben också. Även om matskålen jag skaffade för att försvåra att hon slukar maten var bra, kan jag säga att ben ändå slår den med hästlängder. Hon har hållit på i en timma nu. Det har inte hänt mycket.

Personspår

Försöker lista ut bra aktivering som Gaia och jag kan ägna oss åt, men som inte är för fysiskt krävande för min lilla dam. Idag har jag anmält oss till en kurs i personspår! Det är Hundens Hus som arrangerar på Årstafältet, och det är ju alldeles runt knuten för oss. Nu håller jag tummarna för att vi får plats, och för att Gaia kan koncentrera sig på nosandet mer än på de andra hundarna.

Med tanke på att jag kom på henne med nosen halvt nedgrävd i en död råtta idag, känns ju det här med spårning onekligen... lovande.

Årets första

Frukostpicknic på berget. Massor av sol och ett märgben m färskfoder till Gaia.

God söndag på er!

Gaia hit!

Så är det!

Färskfoder och tankar kring vikt

Jag har varit väldigt nöjd med omläggningen från torr- till färskfoder. Det har gått väldigt smidigt utan bieffekter för Gaias del (om än en del äckelkänslor från min sida - vom är inte något fräscht direkt).

Det svåra är dock beräkningen av mängden foder. Jag har kört med 500 gr färskfoder per dag, plus två grönsaker till varje måltid samt ägg två gånger per vecka. Vi skvallertränar fortfarande ganska intensivt och jag vill inte minska belöningarna i de situationerna. Dessutom var Gaia överviktig innan jag tog över henne och på grund av höftproblemen vill jag hålla henne hyfsat lätt, runt 41-42 kg.

Pappa var o klippte klorna på Gaia när han passade henne förra veckan och passade på att även ställa henne på vågen - som visade drygt 38 kg. Det var ju inte meningen. Nu har jag istället ökat måltiderna så att varje utfodring består av 300 gr färskfoder, så får vi se hur det utvecklas. För att lindra mattehjärtats dåliga samvete har jag köpt köttiga ben som en liten treat. Men de får hon nog äta på balkongen...

Klickerträning

Jag blev ju, för mig fullständigt otippat, väldigt intresserad av klickerträning senaste helgen på hundinstruktörsutbildningen. Gaia är lite svårstartad när det gäller att testa nya grejer men skam den som ger sig. Utrustad med extra gott godis, targetsticka och klicker har vi övat en hel del både igår och idag. Samojeden som jag fick låna förra kurshelgen var superduktig på det här och snappade upp hur han skulle jobba med stickan direkt, men Gaia är ju en betydligt äldre hund som inte blivit så värst tränad genom åren och sitter mest och tittar på mig med extremt oförstående min, men i eftermiddags tycker jag att det lossnade lite.

Planen är alltså följande:
* Jag håller klicker och targetsticka i en hand bakom ryggen, i den andra handen har jag extra gott godis
* Jag tar fram targetstickan och Gaia ska dutta på den med nosen vilket genererar klick och godis
* Efter att ha gjort fem sådana "dutta med nosen" flyttar vi oss till en annan plats och börjar om.

När hon är helt med på noterna hoppas jag kunna använda targetstickan för att lära in andra saker, som "rulla runt" eller "snurra". I dagsläget kör vi tre träningspass om dagen, cirka 15 upprepningar per gång. Nu ska vi köra dagens sista, innan den där underbara eftermiddagssolen drar förbi lägenheten. Just nu är det ett sådant fantastiskt varmt ljus här inne!

Hemma

Mitt i natten mötte pappa och Gaia på Arlanda. Åh vad glad jag blev. Långa resor är nog över för min del, en vecka är rätt lagom att vara borta. Idag har vi mest slappat, Gaia och jag - legat i sängen och kollat på film, gått korta promenader, klickertränat. På kvällen åkte jag och tränade och när jag kom tillbaka upptäckte jag ett sår på Gaias ena baktass! Avskavd päls och ett ljusrosa, nästan vitt område stort som en enkrona där pälsen suttit. Jag vet att hon inte hade det när vi kom in från promenaden, för jag duschade henne och märkte ingenting när jag torkade tassarna. Men hur har hon fått det inomhus? Tror inte det är något allvarligt men hoppas att det ser bättre ut imorgon.

Klick!

Är trött och upprymd efter ännu en lyckad utbildningshelg. Jag trodde inte alls att jag skulle fastna för klickerträning, men efter två och en halv dag i den operanta betingningens tecken känner jag att jag kommer att börja jobba vidare med Gaia på det här sättet. Jätteintressant verkligen! 

Inatt åker jag till Turkiet på semester en vecka. Gaia vaktar huset och pappa vaktar Gaia, så jag ska nog kunna sola lugnt utan att längta ihjäl mig för mycket. 

Vi hörs hörrni!

Inlärning och klickerträning

Den här helgen är det hundinstruktörsutbildning igen. Vi pratar inlärning och klickerträning och det är så himla trist att Gaia inte kan vara med (hon löper fortfarande) för det här är verkligen något jag hade velat testa på henne. Det fiffiga med att plugga till hundinstruktör är ju iofs att jag kan göra övningarna hemma sedan, men ändå. Jag har hittills inte använt klicker i min och Gaias träning för det har känts som ytterligare en bökig sak att lägga till allt övrigt som följer med intensiv skvallerträning, men efter den här helgen hoppas jag att vi båda är mogna för att börja klicka!

Hoppas ni får en solig lördag!

De imperfekta

Då, innan jag hade hund men drömde om det, tänkte jag mig en dobermanhane. Han skulle vara sådär vansinnigt IPO-uppfostrad. Gå fot spontant och alltid vara lös men ingen skulle vara rädd eftersom vi bara utstrålade en lugn energi.

Jag velade lite och tänkte mig en saluki ibland. Gracil. Värdig. Öron som hos en Barbiehund. Lugnt tassande just bakom mig, den långa nosen nyfiket sniffandes.

Så kom Gaia in i mitt liv. 42 kilo överbeskyddande drottningrottweiler. Som springer kors och tvärs över gångvägen i kopplet. Vägrar röra sig när hon ser en ekorre. Jagar rullväskor och skateboards och försöker tvinga sig in i folks bilar.

Jag älskar det här fotot som min vän Lena tog på oss i sin studio. För det är just som vi är, Gaia och jag, imperfekta med mycket kärlek.

Päronförkastaren

Eftersom jag numer varken kan äta en apelsin eller oliver utan att ha världens mest olyckliga rottisblick stint fäst på mig tills jag bjuder, hade jag liksom gett upp det här med att hitta ett bara-matte-livsmedel.

Men idag gjorde jag en månlandningsliknande upptäckt - Gaia förkastar päron!

Det kanske inte är min favoritfrukt, men som jag ska äta päron nu. Hunden ligger ointresserad nedanför soffan, blicken vänd åt ett annat håll.

Photoshoot

För ett tag sedan förvandlades ju jag till en Toddlers and tiaras-typ av matte när Gaia skulle fotograferas i studio och allt. Bilderna kommer eventuellt att användas i tryckt publikation senare och alla som ställde upp på fotograferingen fick egna kopior som tack.

Visst blev det bra!

Lattematte

Åh det var skönt att komma hem igår. Att man kan sakna sin hund så! Gaia och jag låg mest i sängen och kollade film. Idag hade jag lite måste-ärenden och vi gick till Ringen. Det finns ett café på bottenvåningen där vovvar är välkomna. Var fint att glo på folk, klappa Gaia och dricka latte. Det är faktiskt minde is här nu än det var när jag åkte. Och det är inget aprilskämt!